What wonderful times these are…

Despite the fact that it seems as if whatever I do I break something. My best glass vodka bottle gets knocked over (of course filled up with expensive drops) and breaks into about a million tiny pieces, my pants get wedged in the toilet door while trying to stand up after picking up something I dropped, and torn to shreds. My luck seems to be very carefully portioned so that I wouldn’t feel to happy at any given time. (Oh, what a sight… Too happy?)

Despite the fact that after a wonderful onset of Spring around here, today it snows!!

Despite the fact that I haven’t heard from some old friends I was hoping would contact me. Leaving me wondering whether I have done something wrong.

Despite all this…
These are indeed wonderful times!

In a few months I will have my MSc, my engineering degree. I have just about made it…
Just a little further.

Will it happen?
Will I return to Japan, this wonderful country that captured my senses in so many ways? This… second home of mine.
I keep my hopes up, it seems as if I have quite a good chance of going.
The ”Not too much happiness” clause above unfortunately seems to ground me for the ”Golden Week” though, I don’t have the funds to go then

Being a very busy man these days of course I also need to mention the concerts I will do with my choir, Lund University Male Voice Choir and the great baritone Peter Mattei on Thursday in Helsingborg and on Friday in Malmö.

Musiken som satts till detta korta klipp från Zhang Yimous film Hero från 2002 är Bourbon Street Parade och på Slutet Dippermouth Blues av Dutch Swing College Band. Personligen tycker jag att detta är vansinnigt roligt. Sekvensen får en helt annan stil än den får med originalets mycket lugna och stillsamma musik.

Som så många andra har även jag upptäckt YouTube. Ett otroligt smidigt sätt att slippa behöva stå för bandbredden själv för strömmad video.

Det har varit mycket snack den senaste tiden om en ny pryl som Apple påstods skulle ha presenterat den 28 februari. En iPod med touchscreen över hela ena sidan med alla kontroller styrda från denna. Flera mer eller mindre trovärdiga bilder och filmer har varit i omlopp de senaste dagarna. Nu blev det ju inte så att Apple presenterade någon ny iPod den siste februari. I stället presenterades iPod Hi-Fi och en uppdaterad Mac Mini. Är det månne så att de tänker presentera något under Cebit i Hannover? Vem vet? Enligt MacRumors.com och deras köpråd så bör man vänta med att köpa en iPod då nuvarande produktlinje börjar närma sig sitt slut (iPod video var ju inte ett gigantiskt steg upp från iPod photo).
Själv är jag vansinnigt sugen på att skaffa en iPod nu, priserna går ned och man får mycket för pengarna nu. Men hur sur blir man då inte när Apple två veckor efter att ångertiden gått ut på den nyinköpta iPoden annonserar den där omtalade video-iPoden med jätteruta?

Dessutom kan man ju le och till sist inse att världen ännu inte är hopplöst förlorad. I denna artikel som förvisso är en och en halv månad gammal så berättas om en familj som får sitt försvar i en rättsprocess de dragits in i av Recording Industry Association of America – RIAA, en organisation som allmänt är ungefär lika välsedd (läs hatad) som Moving Pictures Association of America – MPAA, Antipiratbyrån och Spanska inkvisitionen, betalat av ett (stort) kanadensiskt skivbolag med motivationen från dess VD: ”The current actions of the RIAA are not in my artists’ best interests” och vidare kommenterar han USA:s förkärlek för rättsprocesser med: ”Litigation is not ‘artist development’. Litigation is a deterrent to creativity and passion and it is hurting the business I love.”
Läs artikeln, den säger trots sin ringa längd en hel del om hur galet det blir när ren girighet går överstyr och stora organisationer slår ner på privatpersoner för att de laddat ned musik eller film. Det skulle inte förvåna mig om de slagit ner på någon som agerat med eget vinstintresse (försäljning av pirat-CD eller dylikt) och i ett sådant fall så är det väl få som inte skulle tycka de gör ett bra jobb när de sätter dit förövarna. Men när de ger sig på den lilla människan som laddat ner musik för att han/hon tycker det är för dyrt att gå och köpa allt eller bara vill provlyssna, då blir det svårt att inte bli klassade som onda.
(Hur det gått i målet har jag ingen aning om, men man kan ju alltid hoppas att domslutet var konstruktivt.)

Ytterligare lite om musik och media.
Man kan tycka vad man vill om Courtney Love och tro vad man vill om vad som står i räkneexemplet i början av denna skrift. Men om man orkar läsa texten så får man intrycket av någon faktiskt tänkt till innan talet/texten (ursprungligen skall detta enligt sidan ha varit ett tal vid Digital Hollywood online entertainment conference) framfördes/publicerades. Många som är trötta på stora skivbolag och liknande som drar privatpersoner och mjukvarutillverkare inför rätta kommer nog att le när de läser stycket Technology is not piracy ungefär en tredjedel ner på sidan. Och jag har definitivt samma inställning som förmedlas ytterligare en bit längre ner: ”I will allow millions of people to get my music for nothing if they want and hopefully they’ll be kind enough to leave a tip if they like it.”

Igår, lördagen den 28 maj 2005 gick den tredje upplagan av den årliga fotbollsturneringen (7-manna, 2×7 minuter matchtid) mellan Lunds manskörer av stapeln.
En rafflande duell mellan stadens skönsjungande mäns olika elitlag: Lunds studentsångförenings Back and Angry, Förenade Nationsmanskörens AC FN och Svanholm Singers KIF Svanholm. Dessutom var Cantores Cathedrales anmälda, men de dök aldrig upp och blev för evigt inpräntade i rullorna som jumboplacerade 2005.

Matchen inleddes med en strålande insats av LSS som lyckades med att sätta dit FN med 4-1 i matchresultat i det inledande gruppspelet, därnäst fortsatte spelet i medvind för LSS och i andra matchen blev resultatet 1-0 mot KIF Svanholm. I den tredje gruppspelsmatchen vann så FN mot Svanholm och så var den enda kören med ett tränande korp-lag utslaget ur turneringen.
Finalen stod alltså emellan LSS BAA och AC FN.
FN inledde starkt med ett mål i första minuten, men LSS kvitterade och så var det match ända till slutet. I förlängningen (2×2 minuter) gjorde FN om bravaden med ett snabbt mål tidigt och då LSS som på grund av skador mist två av sina spelare inte hade några avbytare kvar så fick de spela lågintensivt för att inte ta ut sig totalt. Det bar sig inte bättre än att AC FN kammade hem segern i år igen liksom förra året. Men till skillnad från det året vann LSS skytteligan i år.

Jag är verkligen inte någon fotbollsmänniska. Jag tittar sällan på det på TV och har aldrig bevistat en vanlig fotbollsmatch på plats. Men detta är verkligen något av det roligaste någon hittat på i sportväg, vänskapsmatcher mellan manskörer… Endast en liten bråkdel av medlemmarna tränar eller har tränat fotboll någonsin. Med öl och strålande solsken och 25 grader varmt ute kan det knappast bli mysigare (det är ju nästan för varmt att spela boll då). Det är verkligen underbart att sommaren kom till sist.