Skulle du vilja leva i ett samhälle där du inte ens får läsa en bok utan att betala licensavgifter? Där du inte får låna en bok av din vän eller ens av din man eller hustru? Där du ständigt övervakas av myndigheter och säkerhetspolis? Det är inte alltför långt till ett sådant samhälle idag. Se bara på hela den hysteri som uppstått kring upphovsrätt i alla möjliga och omöjliga sammanhang i dag, hur kommersiella organisationer förföljer privatpersoner (läs Antipiratbyrån, IFPI, RIAA och MPAA). Läs texterna, tänk efter och skapa dig din egen uppfattning.

Gnäll och klagan åsido så kan man konstatera att sommaren kommit att bli en som kommer att förknippas med spektakulär terror. Bomber i London och Sharm-el-Sheik, försök till repriser i London och än är inte sommaren slut. Det är inte utan att man funderar på vad som kan hända när man sitter på Øresundstågen. Danmark är ju lovligt byte om det stämmer att terroristerna som stått för de senaste årens stora smällar riktar in sig mot USA-allierade makter. Ett tillslag mot Øresundsbron (gärna mitt på med en bomb eller liknande) hade blivit lika bra TV som flygplanen på Manhattan i september 2001. Man tänker som människa som vanligt: Det händer inte mig, men det kan man ju inte lite på längre, eller hur?

I augusti 2001, mindre än en månad innan de terrordåd som numera blivit synonyma med datumet den elfte september, var jag ute och flög internationellt, från Sydostasien. Då fick jag inte särskilt många kalla kårar, men nu börjar man fundera. Hade jag och mina vänner tur som inte råkade ut för något? Men visst är det så att man inte kan sitta och fundera över hur illa det kan gå om man är på fel ställe vid fel tillfälle. Skall man börja oroa sig för minsta lilla så slutar det med att man blir rädd för sig själv.

Det är inte utan att man undrar vad vinner man på att spränga saker i luften på det viset som blivit vardagsmat på nyheterna de senaste åren. Det må vara sällan det händer i ”västvärlden”, men det är inte långt mellan tidender om självmordsbombare i Irak, Israel eller något annat land i regionen. Det är inte så långt hemifrån. Vad hände med diplomatin i världen? Om man blott är den ”lilla människan” med sitt och de sina som horisont så må det te sig helt galet att ta sitt liv för ett högre syfte.
Det är klart att det är galet, men det är icke desto mindre ett mycket intressant, och skrämmande fenomen, det verkar vara ett slags missbildad altruism. Att offra sig för sin avkommas eller familjs skull är ett inte ovanligt beteende runtom i djurriket, inte hos människan heller, men det är endast människan som offrar sig för biologiskt sett totalt värdelösa saker som land, nation, folk, religiös övertygelse eller idéer och ideologier. Denna självmordsterrorism vi fått se allt mera av på senare år är i förlängningen det yttersta beviset på att med rätt påtryckning kan man få en människa att göra precis vad som helst, mot sig själv såväl som mot andra.

Som om det inte var nog med allt elände man får höra om på nyheterna, läst i tidningarna, pratat om så att avsmaken river som bitter galla mot tungan eller i värsta fall fått uppleva på nära håll i sommar…
Vädret verkar ha börjat med årets protestmarcher över himlavalvet. Ingen sol, ingen värme, ingenting som gör en sommar får vi njuta av de närmaste veckorna, säkerligen inte förrän man måste börja arbeta kommer sommartecknen tillbaka.

Fortsatt Glad Sommar!!

Denna typ av attacker mot journalister och pressfrihet är något man kanske väntar sig av ljusskyggare ”demokratier” eller verkliga eller de facto-diktaturer men inte något man tänker sig att världens (enligt dem själva framför allt) ”största demokrati” utsätter sina egna för. Detta är allvarligt när det visar sig att rättssystemet i USA uppvisar ett så stort förakt mot en av de fria mediernas heligaste principer, en källas okränkbara anonymitet.

Om amerikanska domstolar kan göra så här mot sina egna medborgare kan man ju fråga sig hur de kan tänkas hantera utländska korrespondenter.

London skakades strax innan klockan nio, lokal tid, av flera explosioner. De senaste rapporterna talar om sju explosioner på tunnelbanetåg och bussar. En buss blev totalförstörd. De första uppgifterna som talade om att det skulle ha varit ett allvarligt elektriskt överslag eller liknande som orsakat en rejäl smäll. Det verkade redan från början ganska otroligt med tanke på att det smällde på så många olika ställen och så samordnat. Man tänker direkt på de obehagliga bilderna från Madrid förra året. Terrorism är alltså något man får se som vardagshändelser numera.
Skadade transporteras in till sjukhus busslastvis och omkring 50 personer har omkommit i samband med explosionerna och deras konsekvenser.

Skall det bli så här framöver? Så fort vi har ett större politiskt samkväm får man vänta sig massiva terroristattacker? Jag tänker givetvis på G8-mötet i Gleneagles i Skottland. Det är inte taget ur luften att dessa dåd skulle ha samband med mötet. Vad annars skulle det bero på?
Det kanske är missnöjda fransmän som hämnas för att de inte fick anordna OS? Det låter, av alla förslag, mest otroligt. Återigen måste man ställa frågan: Varför skall normala människor ständigt behöva lida för de fås missnöje och maktlystnad?

Det finns nu en grupp som tagit på sig ansvaret för det inträffade, den kallar sig tydligen ”Den hemliga gruppen för det heliga kriget i Europa”.
Heligt krig? Hur kan krig vara heligt? Jag kan inte dra mig till minnes någon av de större religionerna på den här planeten som verkligen anser att dödande och skadande av medmänniskor är en god gärning. Och bara se på namnet… Hur fånigt låter inte det? ”Den hemliga grupppen…”?

Edit: Polisen dementerar nu (16.28 svensk tid) att någon tagit på sig ansvaret för dådet, så den ”hemliga” gruppen var kanske inte ansvariga i alla fall…

Jag kommer med största sannolikhet kommentera detta vidare senare.